Analysera textens läsbarhet
Förstå läsbarhetsformler
Lär dig om de olika formler som används för att bedöma läsbarhet och hur du tolkar deras poäng.
Flesch Reading Ease
Flesch Reading Ease-poängen är en av de mest använda läsbarhetsformlerna. Högre poäng innebär att materialet är lättare att läsa, medan lägre poäng innebär svårare text. Formeln tar hänsyn till meningslängd och antal stavelser.
Tolkning av poäng
Högre poäng innebär bättre läsbarhet.
Flesch-Kincaid Grade Level
Flesch-Kincaid Grade Level-formeln omvandlar Reading Ease-poängen till en amerikansk skolårskurs. Den visar vilken akademisk nivå en person behöver ha avslutat för att förstå ditt innehåll. Formeln använder samma mått (meningslängd och stavelser) men ger ett årskursresultat.
Tolkning av poäng
Lägre poäng innebär bättre läsbarhet.
Gunning Fog Index
Gunning Fog-indexet uppskattar antal års formell utbildning en person behöver för att förstå texten vid första läsningen. Det tar hänsyn till meningslängd och andelen komplexa ord (ord med tre eller fler stavelser).
Tolkning av poäng
Lägre poäng innebär bättre läsbarhet.
Coleman-Liau Index
Coleman-Liau-indexet baseras på tecken snarare än stavelser, vilket gör det idealiskt för datoriserad bedömning. Det uppskattar den amerikanska årskursnivå som krävs för att förstå texten. Till skillnad från andra formler fokuserar den på teckenantal, vilket är lättare att beräkna automatiskt.
Tolkning av poäng
Lägre poäng innebär bättre läsbarhet.
SMOG Index
SMOG-indexet (Simple Measure of Gobbledygook) uppskattar antalet års utbildning som behövs för att förstå en text. Det är särskilt träffsäkert för kontroll av hälsobudskap och används ofta i vårdmaterial. SMOG fokuserar på flerstaviga ord och beräknas med ett urval på 30 meningar.
Tolkning av poäng
Lägre poäng innebär bättre läsbarhet.
Automated Readability Index
Automated Readability Index (ARI) fokuserar på tecken per ord i stället för stavelser, likt Coleman-Liau-indexet. Detta gör det lättare att beräkna programmässigt. Det ger en ungefärlig amerikansk årskursnivå som krävs för att förstå texten.
Tolkning av poäng
Lägre poäng innebär bättre läsbarhet.
Linsear Write Formula
Linsear Write-formeln utvecklades för USA:s flygvapen för att beräkna läsbarheten i tekniska manualer. Den räknar "lätta ord" (högst två stavelser) och "svåra ord" (tre stavelser eller mer) i ett prov på 100 ord och tillämpar sedan en formel för att räkna ut årskursnivån.
Tolkning av poäng
Lägre poäng innebär bättre läsbarhet.
FORCAST Formula
FORCAST-formeln utvecklades specifikt för att bedöma tekniska dokument och formulär snarare än sammanhängande text med fullständiga meningar. Den använder endast en räkning av enstaviga ord i ett prov på 150 ord för att bestämma årskursnivån. "N" är antalet enstaviga ord i provet.
Tolkning av poäng
Lägre poäng innebär bättre läsbarhet.
Powers-Sumner-Kearl Formula
Powers-Sumner-Kearl-formeln utformades för att bedöma läsbarheten i lågstadietexter och barnböcker. Den används vanligtvis för innehåll riktat till årskurs 1-6 och blir mindre exakt för högre nivåer.
Tolkning av poäng
Lägre poäng innebär bättre läsbarhet.
Varför olika formler ger olika resultat
Varje läsbarhetsformel mäter olika aspekter av textkomplexitet. Vissa fokuserar på meningslängd, andra på ordlängd eller stavelseantal. För en mer exakt bedömning, överväg genomsnittet av flera formler och anpassa formeln till din specifika målgrupp och innehållstyp.
Hur du förbättrar läsbarheten
- Använd kortare meningar (i genomsnitt 15–20 ord)
- Välj enklare, vanliga ord
- Använd aktiv form i stället för passiv form
- Dela upp långa stycken i mindre delar
- Använd punktlistor och listor för komplex information
- Använd rubriker för att organisera information
Vad är ett bra Flesch-värde?
Flesch Reading Ease går från 0 till 100, och ett högre värde betyder lättare text. I How to Write Plain English satte Rudolf Flesch 60 som lägsta värde för klar engelska och krävde minst 80 för texter i samtalston till konsumenter.
| Värde | Skolnivå |
|---|---|
| 90–100 | Årskurs 5 |
| 80–90 | Årskurs 6 |
| 70–80 | Årskurs 7 |
| 60–70 | Årskurs 8 till 9 |
| 50–60 | Årskurs 10 till 12 |
| 30–50 | Högskola |
| 0–30 | Högskoleexamen |
Flesch anpassade formelns koefficienter till engelska texter 1948, så ett värde för ett annat språk är en grov fingervisning.
Skriver du för en viss läsare? Ta reda på läsarens läsnivå innan du siktar på ett värde. För längden: se hur många sidor texten fyller och hur lång tid den tar att läsa högt.
Så sätter sammanfattningen sina mål
Målen för konsumenter och klarspråk följer Flesch. Årskurs 6 motsvarar hans värde 80 för texter till konsumenter, och årskurs 9 är den övre gränsen för det intervall han angav för sitt lägsta värde 60.
Patientinformation siktar på årskurs 6, eftersom en översiktsartikel i American Family Physician rekommenderar en läsnivå motsvarande årskurs 6 eller lägre för patientmaterial.
Akademiska texter siktar på högskolenivå, högst årskurs 16, det intervall som Flesch placerade mellan värdena 30 och 50.
Meningskartan bedömer varje mening för sig med årskursformeln för dess språk, Flesch-Kincaid utanför polska och ryska, och markerar meningar som ligger fyra årskurser eller mer över målet.
Lästiden utgår från 238 ord per minut, den genomsnittliga hastigheten för tyst läsning av facktext i Brysbaerts metaanalys från 2019.
Värden för texter på andra språk
LIX lägger ihop den genomsnittliga meningslängden med andelen långa ord i procent, alltså ord med fler än sex bokstäver. RIX delar antalet långa ord med antalet meningar. Ingen av dem kräver att stavelser räknas, och därför kunde Björnsson använda LIX för att jämföra tidningar på 11 språk.
LIX = ord ÷ meningar + 100 × långa ord ÷ ord; RIX = långa ord ÷ meningar
I formlerna med stavelser räknas stavelserna utifrån varje språks vokalbokstäver. Engelska behåller sina egna stavningsregler.
Frågor om läsbarhetsvärden
Vad är ett bra värde för Flesch Reading Ease?
Sikta på 60 eller mer för klarspråk och 80 eller mer för texter i samtalston till konsumenter. Det är de lägsta värden som Rudolf Flesch satte i How to Write Plain English.
På vilken läsnivå ska patientinformation skrivas?
På en nivå motsvarande årskurs 6 eller lägre. En översiktsartikel i American Family Physician rekommenderar den nivån för patientmaterial.
Fungerar verktyget för texter som inte är på engelska?
Ja, med begränsningar. Det räknar ord och stavelser på textens språk och lägger till LIX och RIX, som räknar bokstäver i stället för stavelser. De engelska årskursformlerna körs fortfarande, så läs dem som en grov fingervisning. Polska texter får också FOG-PL och Pisareks index, och ryska texter får Obornevas anpassning av Flesch. Japanska texter får bara antal.
Laddas min text upp någonstans?
Nej. Analysen körs i din webbläsare och texten skickas inte till någon server. Den sparas i den här webbläsarens lokala lagring så att den detaljerade rapporten kan öppna den.
Källor
- Flesch, R. (1948). A new readability yardstick. Journal of Applied Psychology, 32(3), 221–233.
- Flesch, R. (1979). How to Write Plain English, chapter 2.
- Kincaid, J. P., Fishburne, R. P., Rogers, R. L., & Chissom, B. S. (1975). Derivation of new readability formulas for Navy enlisted personnel.
- McLaughlin, G. H. (1969). SMOG grading: a new readability formula. Journal of Reading, 12(8), 639–646.
- Smith, E. A., & Senter, R. J. (1967). Automated Readability Index.
- Coleman, M., & Liau, T. L. (1975). A computer readability formula designed for machine scoring. Journal of Applied Psychology, 60(2), 283–284.
- Powers, R. D., Sumner, W. A., & Kearl, B. E. (1958). A recalculation of four adult readability formulas. Journal of Educational Psychology, 49(2), 99–105.
- Björnsson, C. H. (1983). Readability of newspapers in 11 languages. Reading Research Quarterly, 18(4), 480–497.
- Anderson, J. (1983). Lix and Rix: variations on a little-known readability index. Journal of Reading, 26(6), 490–496.
- Safeer, R. S., & Keenan, J. (2005). Health literacy: the gap between physicians and patients. American Family Physician, 72(3), 463–468.
- Brysbaert, M. (2019). How many words do we read per minute? A review and meta-analysis of reading rate. Journal of Memory and Language, 109, 104047.